Konstruktionsschema och beräkning av huvudparametrar för flerhuvudsvåg i praktisk drift

Författare: Smartweigh– Flerhuvudsviktare

Flerhuvudvåg (Loss-in-weight-feeder) är en utrustning för kvantitativ analys av nettovikt, som huvudsakligen används för dynamisk kontinuerlig nettovikt i hela processen, kan utföra nettovikt och kvantitativ analys av råmaterial som måste tillhandahållas kontinuerligt, och visa information om råmaterial. Momentant totalt flöde och totalt totalt flöde. Grundprincipen är att använda statiska data för nettovikt på maskinen och utrustningen, nettoviktstekniken för den statiska datalagervågen väljs och lastcellens nettoviktlager används. För att bättre få fram nettovikten som förloras per tidsenhet för råmateriallagervågen är det dock nödvändigt att mäta det momentana totala flödet av råmaterial i kontrollpanelen på flerhuvudvågen.

Vänster sida av figur 1 är ett ramdiagram över nettoviktsvågen. När råmaterialen i nettoviktslagret är fritt från nödvändiga råmaterial kan råmaterialventilen öppnas. När den maximala råmaterialpositionen har uppnåtts stängs råmaterialventilen och nettoviktslagret stöds av nettoviktsvågen. Punkt. För att göra vägningen mer exakt är våglagrets övre och nedre sidor anslutna enligt mjuka passager och in- och utgångar, och de främre och bakre, vänstra och högra maskiner och utrustningar och nettovikten av råmaterialen i dem läggs inte till våglagret. Höger sida av figur 1 är en planvy av hela processen för kontinuerlig tillförsel. Det finns ett cykelsystem för hela processen för kontinuerlig tillförsel (informationen i figuren visar 3 cykelsystem).

Varje cykelsystem består av två cykeltider: när nettoviktslagret ska minskas ökas nettovikten av råvarorna i nettoviktslagret, och när den maximala råmaterialpositionen nås vid t1 stängs råmaterialventilen, och skruvtransportören börjar precis mata ut råvarorna, och nettovikten förloras vid denna tidpunkt. Efter att vågen börjat arbeta under en viss tid minskar nettovikten av råvarorna i nettoviktslagret. När den minimala råmaterialpositionen nås vid t2 öppnas råmaterialventilen igen. Tiden från t1 till t2 anger cykeltiden för krafttypen. Efter en viss tid ökar nettovikten av råvarorna i nettoviktslagret. När tiden t3 når den maximala råmaterialpositionen igen stängs råmaterialventilen, och tiden från t2 till t3 upprepas i krafttillförselcykeltiden, och hastighetsförhållandet för skruvtransportören övervakas enligt det momentana flödet för att uppnå en stabil tillförselcykel. Under tiden bibehåller skruvtransportörens hastighetsförhållande hastighetsförhållandet strax före cykeltidens början och ändras inte, och tillhandahålls genom övervakningsmetoden med konstant volymflöde. Eftersom flerhuvudsvågen nära kombinerar dynamisk vägning och statisk datavägning, och nära kombinerar avbruten matning och kontinuerlig matning, är strukturen gynnsam för tätning och är lämplig för betong, bränd kalkpulver, pulveriserat kol, livsmedel, medicin och andra små råvaror. Vägnings- och matningsoperationen kan uppnå hög vägningsprecision och linjäritet. 2-huvudsvågen arbetar utifrån behovet av huvudparameterdesignschemat.

När du utformar en våg med saknad nettovikt, var noga med att ta hänsyn till de viktigaste driftsparametrarna såsom matningsfrekvens, återmatningsvolym, återmatningslagerkapacitet och återmatningshastighet. Annars kommer vågen för saknad nettovikt inte att fungera korrekt. Till exempel köpte en kund en flervägsvåg från en tillverkare för underhåll av utrustning på plats. Vid köptillfället hade endast 3 100 kg viktsensorer köpts.

Tillverkaren skickade någon på plats för att informera kunden om att kundens råmaterial är borsyralösning, den relativa densiteten är 1510 kg/m3, det maximala totala flödet är 36 kg/h och det vanliga totala flödet är 21~24 kg/h. Det totala flödet är så litet att tratten använder tre 100 kg viktsensorstödpunkter, och analystratten har en stor kapacitet. Det är ett ovetenskapligt problem vid modellval. Ett annat problem är att tratten är ansluten till en maskin med en vibrationskälla under installationen. Vi kan välja 15~20 gånger/h enligt följande starkt rekommenderade arbetsstandarder när efterfrågan är större, och nettovikten för varje ytterligare tillförsel är 36/15~36/20, det vill säga 1,9 kg~2,4 kg. Nettovikten av råmaterial som bärs av varje viktsensor är mindre än 1 kg, och det rimliga mätområdet är cirka 0,5~1 %.

Generellt sett bör ett rimligt mätområde för viktsensorn vara minst 10–30 % för att säkerställa en mer noggrann vägning. Beroende på råvarans nettovikt på 2,4 kg och nettovikten för råvarulager samt råvarumaskiner och utrustning (skruvtransportör etc.) är den totala vikten cirka 10 kg. När tre viktsensorer används kan mätområdet för varje viktsensor väljas från 5 kg till 10 kg. Med andra ord ökar mängden av den inköpta 100 kg-sensorn med 10–20 gånger, vilket gör att flervägarens tillförlitlighet blir dålig och vägningsprecisionen blir låg.

Detta fall visar att konstruktionsschemat för flerhuvudsvågen också måste överensstämma med standarden för konstruktionsschemat, och huvudparametrarna för maskinutrustningen och driften av flerhuvudsvågen kan inte bestämmas utan mätning. 3. Huvudparametrar för beräkning av konstruktionsschemat för flerhuvudsvågen. 3.1 Beräkning av matningsfrekvens.

För flerhuvudsvågen gäller att ju större förhållandet mellan krafttillförselcykeln (tidsförhållandet = krafttillförselcykeln/återtillförselcykeln) är i varje cirkulationssystem, desto bättre. Generellt sett måste det överstiga 10:1. Detta beror på att krafttypen ger cykeltid med mycket högre precision än återtillförselcykeltiden, och ju längre krafttypen ger cykeltid, desto högre är den totala precisionen för flerhuvudsvågen. Cirkulationssystemets frekvens per tidsenhet för flerhuvudsvågen uttrycks generellt som cirkulationssystemfrekvensen per timme när efterfrågan är större, det vill säga gånger/h.

Med den större efterfrågan per timme som standard är efterfrågetidskonstanten per tidsenhet (till exempel per sekund) en förutsättning. Ju lägre frekvensen i cirkulationssystemet är, desto större mängd matning per gång, desto större kapacitet och nettovikt i nettoviktslagret, desto lägre precision vid mätning av viktlöst tillstånd genom att tillämpa många nivåer av lastceller, ju högre frekvensen i cirkulationssystemet är, desto större mängd matning varje gång. Ju lägre den är, desto mindre kapacitet och nettovikt i nettoviktslagret, och desto högre precision vid tillämpning av en liten mängd lastceller för att mäta viktlöst tillstånd. Emellertid är cykelsystemets frekvens för hög, vilket ofta avslutar matningsmaskinens utrustning, och kontrollpanelen på flerhuvudsvågen växlar ofta mellan tvångsmatningscykeltid och återmatningscykeltid, vilket inte är särskilt bra.

På grund av regelbundenheten i arbetserfarenheten tillhandahåller de flesta systemprogram i det viktlösa tillståndet, särskilt för pulverformiga och dåligt fluidiserade partiklar. Vid stor efterfrågan väljs återförsörjningsfrekvensen till 15–20 gånger/timme. När efterfrågan är lägre än den större efterfrågan minskas återförsörjningsfrekvensen, och den kraftfulla tillförselcykeln står för en större andel, vilket bidrar till att förbättra precisionen. Förutom regelbundenheten i arbetserfarenheten har vissa applikationer ett särskilt lågt totalflöde, men även om lagerkapaciteten är mycket liten, kan de fortfarande lagra råvaror som tillhandahålls i mer än 1 timme, och tillhandahålla mer än 1 timme.

Följande fall: Större ger ett totalt flöde på 2 kg/h. Råmaterialavsättningsförhållandet är 803 kg/m3. Det totala flödet vid matning med större volym är 2/803 = 0,0025 m3/h.

Om lagerkapaciteten är 0,01 m3 (ungefär motsvarande 250 mm × 250 mm × kubikmeterlagerstorleken på t.ex. 250 mm) räcker det för 2 timmar ~ 3 timmars råmaterialförbrukning, och varje råmaterialförbrukning inte överstiger 10 kg, krävs inga automatiska råmaterial, och arbetskraft för råmaterial kan beaktas. Tillverkningsföreskrifter, men den totala flödeslinjäriteten är något lägre. 3.2 Beräkna matningsvolymen igen. Efter att ha valt påfyllningsfrekvens är det möjligt att mäta påfyllningsvolymen och den totala tillförselvolymen.

Ta en flerhuvudsvåg som exempel: den större ger ett totalt flöde på 270 kg/timme. Råmaterialets skrymdensitet är 485 kg/m3. Det totala flödet vid matning med större volym är 270/480 = 0,561 m3/timme.

Vid den högre leveranshastigheten valdes omleveransfrekvensen till 15 gånger/h. Beräkningsmetod för omlastningsvolym: omlastningsvolym = större tillsatsmängd (kg/h) ÷ Densitet (kg/m3) ÷ Återinföringsfrekvens (återinföringsfrekvens/h) I detta fall är ominstallationsvolymen = 270 ÷ 480 ÷ 15 = 0,0375 m3. 3.3 Beräkning av lagerkapacitet för nettovikt.

Nettoviktslagerkapaciteten i designplanen måste överstiga den beräknade nettoviktslagerkapaciteten. Detta beror på att nettoviktslagret oundvikligen kommer att ha kvarvarande råmaterial och ledigt utrymme högst upp i lagret när nettoviktslagret börjar. Om vardera står för 20 % och nettoviktslagerkapaciteten divideras med 0,6, kan den nödvändiga lagerkapaciteten erhållas.

Den slutliga valda nettoviktslagervolymen måste vara blank enligt den fasta lagervolymen. Beräkningsmetod för omlastningsvolym: nettoviktslagerkapacitet = nettoviktvolym ÷ k. I formeln: k är det uppskattade överskottsindexet för råvarulagret, vilket kan vara 0,4~0,7, och 0,6 föreslås.

I det här exemplet är nettoviktslagrets kapacitet = 0,0375 ÷ 0,6 = 0,0625 m3. När volymen på det formade lagret är 0,6 m3, 0,8 m3, 1,0 M3 och andra specifikationer och modeller, bör glansen vara 0,08 m3 uppåt och våglagrets kapacitet bör vara 0,08 m3. 3.4 Mät återinstallationshastigheten.

Flerhuvudvågen tillhandahålls med en lågprecisionsmetod med fast kapacitet under omlastningscykeltiden, så omlastningsmaskinens omlastningshastighet är specificerad att vara snabb (generellt bör den kontrolleras inom 5s~20s). Beräkningsmetod för omlastningshastighet: återkapitaliseringshastighet = [återkapitaliseringsvolym (m3) ÷ Återinvesteringstid (s) × 60 (s/min)] + [totalt flöde av stor kapitalinvestering (m3/h) ÷ 60 (min/h)] I ekvation 2 består återinmatningshastigheten av 2 nya objekt, den första nya objektet är tillsatshastigheten baserad på återinmatningsvolymen, och den andra nya objektet ignoreras ofta av många, vilket indikerar att samma tillsatshastighet över tid är det råmaterial som måste fyllas i denna del när det läggs till igen. Enligt värdet är återinmatningshastigheten cirka 30 gånger den större tillsatshastigheten. Med andra ord, enligt detta värde, vid uppskattning av återmatningshastigheten för andra vågar med saknad nettovikt, kan den uppskattas till 25–40 gånger den större tillsatshastigheten.

Författare: Smartweigh– Tillverkare av flerhuvudsviktare

Författare: Smartweigh– Linjär viktare

Författare: Smartweigh– Linjär vägningsförpackningsmaskin

Författare: Smartweigh– Multihead Weighter Packing Machine

Författare: Smartweigh– Bricka Denester

Författare: Smartweigh– Clamshell-förpackningsmaskin

Författare: Smartweigh– Kombinationsviktare

Författare: Smartweigh– Doypack-förpackningsmaskin

Författare: Smartweigh– Färdiggjord påseförpackningsmaskin

Författare: Smartweigh– Roterande förpackningsmaskin

Författare: Smartweigh– Vertikal förpackningsmaskin

Författare: Smartweigh– VFFS-förpackningsmaskin